Arkiv för januari, 2010

Är det åldern som gör sig påmind? Jag glömmer namn och jag glömmer telefonnummer.  När jag börjar fundera kring varför jag gör så och om det är rätt saker jag gör … är det då en livskris eller upplever jag just nu ett livsljus? Ett ljus som låter mig se i ett annars så osorterat mörker.

Jag beter mig just nu kommunalt! Jag skär i mina verksamheter och jag lägger ned en del andra. Besparingen sker inte på grund av ekonomiska skäl utan mer av tidsmässsiga … och med lite tid hinner jag inte med mig själv … och är jag i otakt med sig själv blir egentligen allt fel.

Nu när jag stannar upp så kommer drömmar och förhoppningar fram på ett annat sätt. De fanns där tidigare också men var mer bundna till plats och en massa praktiska saker. Nu svävar drömmen iväg och jag törs ifrågasätta en massa saker … t.o.m. mig själv.

Vad binder mig vid Nordanstig? Några som bor här skulle svara att det är här de har sina rötter men jag kapade nyss mina rötter som fanns på en annan plats och de som finns här går inte särskilt djupt. Jag funderar på att plantera mig på annan ort men … i Nordanstig tar saker tid och att komma härifrån snabbt tar lång tid!

Nordanstig känns mer som en stubbe i skogen! Går man genom en stor skog så blir man glad att finna en stubbe som passar för en vilostund och kanske en kopp kaffe. Man njuter av vilan och av kaffet men sedan kommer viljan fram att fortsätta färden genom skogen – det känns inte så lockande att bli fast på en stubbe. Fast några gillar det, de kan höra tystnaden och gillar just det. De kan sitta på sin stubbe tills en älg vandrar och då sätta en kula i den. De kan besöka stubben på vintern med sin skoter … men om man nu egentligen inte alls är intresserad av en stubbe mer än att få vila på den – vad gör man då när man vilat klart? Jag fick för mig att jag skulle förändra den här stubben och kom på en hel del idéer som egentligen inte hade med stubben att göra … det kanske lät bra men det passade inte in. Ibland ska man låta en stubbe få vara en stubbe.